BloggProffs

kanske lite vardagslydnad

Finns det något tråkigare kring hund än vardagslydnad? I träningsväg alltså. Och samtidigt så oerhört viktigt att det fungerar! Åtminstone gå fint i koppel, ovillkorlig inkallning, hälsa med alla fyra tassarna i backen, vara lugn inomhus. På grund av lathet, bristande motivation, okunskap, optimistiskt tänkande, bristande ledarskap och vad det nu mer kan ha varit, misslyckades jag rätt så rejält med de två första punkterna med Balto. Första halvåret lurades jag av att han alltid kom på inkallning, han var inte så förtjust i andra hundar eller människor och han var mycket uppmärksam på mig, lättränad. Plus att ”stora stygga Freja” höll viltintresset i schack, misstänker jag. När han hade jagat första gången tänkte jag väl att jag måste ha mer koll (och hur krångligt är det inte att gå med lina? Dessutom när väl jakten är igång har man ju ändå inte en chans att stampa på linan). Sen det där med kopplet, puh vilken envis hund! Nu kan Balto gå fint i koppel när jag går själv med honom, dvs utan annat mänskligt sällskap. Så snart jag fokuserar på någon annan tar han chansen att dra på. Då finns alltid alternativet att sätta på honom selen så får han dra så mycket han vill :) Jag har lyckats med inomhusbiten och hälsningsbiten, det får jag ge mig i alla fall.

Med Tussen vill jag förstås inte göra om samma misstag. Nu har Tussen blivit så stor att han börjar känna sig rätt säker på sig själv och han är en nyfiken liten krabat. För ett par veckor sedan märkte jag för första gången att det inte stod rätt till med inkallningen. Jag ropade och antingen kom han, eller också inte. Nu har jag tagit tag i det och jobbar med lina. Jag ser till att hålla i linan när jag ropar, kommer han inte blir det ett ryck i linan för att bryta hans uppmärksamhet och påminna honom om att jag har ropat och att det faktiskt betyder att han ska komma. Sen blir det massa beröm när han tittar upp :) Varvara intensivtränade under den veckan som hon hade honom hos sig. Han var med på jobb med en valp som behövde öva inkallning under lek med annan valp. Perfekt!

Det där med koppel blir inte så stort problem. Skulle han nu dra så märks det knappast, men jag har börjat markera det. Inget ryck utan en liten snärt i kopplet. Han är väldigt lyhörd.

När jag sitter och skriver slår det mig att jag inte ens har tänkt på hur han beter sig när han hälsar på folk. Måste kolla det!

I träningen mot att bli en tävlingslydnadshund har han senaste passen visat ett väldigt intresse för att nosa. Kul för honom, mindre kul för mig. Men han gör framsteg ändå den lilla krabaten :) Blir nog bra vartefter även om vi inte kommer upp i VM-klass, har ju liksom inte så stora ambitioner med honom :)

En kommentar till “kanske lite vardagslydnad”

  1. Mia Säger:

    No comments, just enjoy reading!

    Kram, Mia&Stubina

Lämna en kommentar


Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu